Jag vet, jag är alldeles för positiv nu, men jag kan inte hindra mig själv

Det blir bara roligare och roligare att blogga. Jag börjar förstå att detta tilltalar människor på fler sätt än jag trott. Det är inte bara faktabitarna som kan vara intressanta, eller hur det går för mig att äta på detta begränsade sätt, utan jag har nu insett att det är hela spektrat av att ställa om sitt liv och börja tänka på hur man vill må i allmänhet, att det är det som intresserar er som läser.

Jag tänker bli ännu mer personlig och ta det här till nya nivåer i framtiden genom att skriva om fler bitar av mitt liv. Bara igår hade jag och mina föräldrar ett väldigt intressant samtal om träning. Många som äter LCHF trycker gärna på att ”om man äter såhär så behöver man inte träna”. Inte bara är dessa människor extremt lata, det är även farligt att uppmuntra andra till att inte röra på sig. Visst är en kost liknande LCHF mycket mer effektiv då det kommer till fettförbränning och därmed behöver man inte stå och flåsa som i Biggest Looser för att förlora sina extrakilon runt magen. Men det betyder ju inte att man ska strunta i att flåsa helt.

Jag tycker att träning är nummer 2 att ändra på efter kost. Därmed är det viktigare att tänka på vad man stoppar i sig än hur mycket man rör på sig, och det är kanske det lchf:arna främst vill få fram. Men det är ändå NUMMER 2!  Det är ju näst högst upp på listan över saker att ta tag i, alltså väldigt viktigt. Och en värkande rygg blir inte nödvändigtvis bättre av att ändra hur man äter. Dessutom, för att få maximal energi i livet krävs det att man tränar hårt då och då. Jag har tidigare beskrivit hur jag personligen har tänkt lägga upp det, men man behöver ju inte göra på det viset. Ett första steg är ju alltid att bara börja röra på sig i allmänhet.

I januari tog jag det största beslutet för att ändra på min livsstil som jag kunde ta. Jag tog studieuppehåll från mina studier på civilingenjörsprogrammet. All energi var borta och jag betedde mig som en robot. Prioriterade skolan före det mesta, samtidigt som jag började sakna att vara kreativ mer och mer. Min kreativa sida ger sig ofta uttryck i att jag ritar, målar och skapar fritt på andra sätt, något jag i princip slutat med helt. Dessutom kändes skolan ensam och som ett enda stort motstånd jag bara var tvungen att ta mig igenom av någon anledning jag glömt bort.

I två månader var jag mest trött och sov mycket, tittade på teve och läste. Gick på promenader, skrev lite och försökte komma igång med att rita. Jag sökte inte ens några jobb utan levde på lite överblivet studiemedel och sparpengar.

Efter ett tag började jag söka jobb och vara mer aktiv på dagarna. Men energin återvände inte på det sätt jag önskat, även om jag började bli gladare. Det var då jag började tänka på hur jag åt. Och det var då, efter några veckor av läsning och diskussion med mig själv, som jag bestämde mig för att go all in. Lägga om kosten helt. Och varför inte blogga under tiden?

Jag tror att det ger mig en dubbeleffekt att ta tag i hur jag äter och tränar. Det gör mig dels fysiskt piggare eftersom jag får bättre energi från maten och träningen, men det ger mig också mer energi mentalt då det kommer ur ett beslut att prioritera mig först, på alla sätt. Inte pengar, inte karriär, inte några andra personer, utan MIG. Jag ska må så bra jag bara kan. Vad kan hända då som inte är något positivt?

För mig handlar det alltså om att titta på hela mitt liv och kolla på hur jag vill ha det. Kost är bara en av de sakerna. Och det finns inget som säger att du behöver göra likadant som jag, men varför inte ta din hälsa på största allvar? Varför inte göra hur du mår till första prioritet i ditt liv från och med nu?
(Vad kul, det där lät väldigt amerikanskt och positivt. Lifechanging liksom. Men varför inte? Det är alltid bra att vara lite pushig.)

Jag vet att det är kontroversiellt i det här samhället och för vår generation att vara kräsen med vad man vill ha, på riktigt alltså. Många är bra på att ta för sig i sitt yrkesliv och köra så det ryker, men det är ju knappast att titta på helheten. Jag menar, tänk om detta är mitt enda liv? Vad vill jag göra med det då? Vill jag jobba heltid med något jag inte brinner för? Vill jag äta en

massa skit så att jag inte får leva lika länge? Vill jag strunta i att röra på mig så att jag tillslut har ont överallt och min kropp endast består av skelett, organ och fett?

Men jag vet, det är ju viktigt att vara lite rock’n’roll också. Man kan ju inte vara fööör hälsosam, då är man en djävligt jobbig skit. Och man måste ju unna sig! Det är viktigt att unna sig något då o

ch då. Även om det är superonyttiga saker som gör att jag mår dåligt, det unnar jag mig…

Ja, jag vet att jag kanske är en jobbig skit nu, men varför inte? Jag är en jobbig skit som satsar på att få oändligt med energi till att leva det liv jag vill leva. Jag bryr mig inte om jag är en jobbig skit. =)

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s