Skyddar lättmjölk mot stroke?

I onsdags gjorde jag ett ödersdigert misstag. Jag åt take away. Egentligen var det väl inte att jag åt köpmat i sig som det var fel på, utan vilken sorts mat det var. Jag hade fått för mig att jag var sugen på japansk mat och hade ont om tid att laga middag. Men det går inte att bli mätt på endast köttet och salladen, så jag fick äta en hel del ris. Dessutom misstänker jag såhär i efterhand att köttet var sockrat och det kan ha varit mjöl i såsen, av konsistensen att dömma.

Min mage la i alla fall av totalt i två dagar. Jag behöver ju inte gå in på detaljer men jag blev trött och matt och fick springa på toa titt som tätt.
Det är alltså bara för mig att hålla mig till strikt paleo. Kroppen har fått säga sitt och den var inte nöjd med mitt val av mat.
Det känns egentligen inte jättedåligt, jag vill ju ändå äta såhär. Men det var uppenbarligen för tidigt för att testa tarmarna.

Så över till ett annat ämne: Lättmjölk. I New York gick den här kampanjen för några år sen i syfte att minska problemet med fetma:

Vad bra, tänker du, läsk är ju inget vidare egentligen. Men vänta, vad står det i det finstilta? ”Drick mindre läsk och andra sockrade drycker. Drick istället vatten, mineralvatten eller lättmjölk.” Jag hittade bilden på kostdoktorns hemsida.  Han skriver där om riskerna med att rekommendera lättmjölk, där näringen procentuellt sett i högre grad kommer från kolhydrater än fett i jämförelse med vanlig mjölk. Det blir alltså nästan som en läsk, fast med en anings mindre socker och laktos istället för fruktos.

Jag kom in på den artikeln efter att ha läst en annan tidningsartikel. Enligt några forskare skyddar lättmjölk mot stroke.
Läs gärna den artikeln själv, den är intressant ur många perspektiv. Om man inte är van att dissekera artiklar om de här ämnena kan det dock vara svårt att urskilja vad som faktiskt har hänt. I det här fallet har några forskare, ledda av Susanna Larsson vid enheten för nutritionsepidemiologi (vilken tounge-twister att uttala det!) vid Karolinska institutet, låtit 75.000 personer svara på en enkät om hur de äter och dricker. Sen har de följt de här människorna i tio år och kollat vilka som fick stroke.

De har nu hittat ett samband mellan mejeriprodukter med låg fetthalt och antalet strokes. Och, som rubriken antyder, anser forskarna nu att dessa mejeriprodukter skyddar mot stroke.

Jag har ju inte själv läst forskningsrapporten, så jag kan bara utgå från vad som beskrivs i artikeln. Och enligt den så verkar forskarna vara lite förvirrade över varför dessa produkter har en skyddande effekt.
”– Djurförsök visar att vissa proteiner i mjölk har en blodtryckssänkande effekt. Dessutom är magra mejeriprodukter, till skillnad från feta, berikade med vitamin D, som också är kopplat till lägre blodtryck, säger Susanna Larsson…” kan vi läsa i början av texten. Det verkar alltså inte som att Susanna Larsson själv har tagit fram några bevis för varför lättmejeriprodukter skyddar, utan hon utgår från valda delar av andras forskning.

Det som är extra intressant med ovan valda citat är vad hon tror bidrar till denna skyddande effekt mot stroke. Vi kan få ut två ”bevis” för detta ur texten:

  1. Vissa proteiner i mjölk har en blodtryckssänkande effekt. Dessa proteiner finns ju även i mejeriprodukter med högre fetthalt. På denna punkt verkar det alltså inte gå att dra några slutsatser om lättmejeriprodukter vs mejeriprodukter med högre fetthalt. Det verkar ju inte alls ha med skillnaden i fetthalt att göra och därför borde alla mejeriprodukter vara lika skyddande enligt hennes slutsats.
  2. Magra mejeriprodukter är berikade med D-vitamin, som också är kopplat till lågt blodtryck. D-vitamin är alltså tillsatt i mjölken för att vi i nordligare trakter ska få i oss ordentligt av denna livsviktiga vitamin trots den extrema solbristen på vintern. Det har alltså inte med mjölken i sig att göra överhuvudtaget, för D-vitamin kan man lika gärna äta i pillerform.

Det intressanta med dessa typer av epidemiologiska studier är hur forskarna går till väga för att dra sina slutsatser.

Den epidemiologiska forskning som bedrivs vid universitet och andra vetenskapliga institutioner runt hela världen har oftast som målsättning att identifiera och värdera betydelsen av olika riskfaktorer för ohälsa och förtidig död, till exempel livsstilsfaktorer som rökvanor, kostvanor och motionsvanor och miljöfaktorer som passiv rökning, buller och exponering för farliga ämnen i arbetsmiljö.  (…) Den övergripande målsättningen för epidemiologisk forskning är att genom ökad kunskap kunna hitta sjukdomsorsaker och riskfaktorer och därigenom förebygga sjukdom och ohälsa. För att kunna hitta dessa samband mellan yttre och inre faktorer och hälsotillståndet, måste man göra studier av något slag. Det kan vara kliniska prövningar, registerstudier, retrospektiva studier, longitudinella befolkningsstudier m.m.

– Wikipedia om ”epidemiologi”

I det här fallet låter forskarna alltså en stor grupp slumpvis utvalda människor svara på frågor och sen drar de slutsatser utifrån detta. Det farliga med det här tillvägagångssättet är att man inte kan få en helhetsbild av varje individs hälsosituation när man plockar ut en enda faktor, i det här fallet lättmejeriprodukter. För mig känns det inte helt osannolikt att människor som väljer produkter med lite fett (oavsett hur nyttigt just det nu kan tänkas vara) tänker mer på vad de stoppar i sig i allmänhet än gemene man. Det kan ju faktiskt vara det som i sin tur gör att de får färre strokes, inte hur mycket lättmjölk de har druckit i veckan. Men det får vi aldrig veta, för det tyckte inte Susanna Larsson var intressant att titta närmare på.

Den här typen av studier har på senare tid fått allt mer utrymme, både finansieringsmässigt och i media. Det är såklart mycket lättare att forska på det här viset och dra slumpmässiga slutsatser än att faktiskt utöva vetenskap. Jag vet, jag är hård mot Susanna nu, men jag tycker inte den här typen av forskning är värd sitt goda rykte. Media spinner såklart gärna vidare på så uppseendeväckande rubriker som denna. En annan slutsats Susanna Larsson drog för ett tag sen var denna: Choklad bra medicin mot stroke. Den forskningsrapporten bygger på ett liknande underlag av enkäter som 33.000 kvinnor fått svara på.
Gud vad bra, tänker vi alla när vi läser den rubriken. Skönt att något som är så gott också kan förebygga sjukdom. Aftonbladet säljer ganska många lösnummer på liknande löpsedlar, där folk får snabba svar på vad som är bra för hälsan och inte. Ju högre antalet strokes och hjärtinfarkter stiger per år och ju fetare folk blir, desto snabbare lösningar vill vi ha på problemet och desto fler lösnummer säljer Aftonbladet på detta tema. Det blir lite av en ond spiral där tidningarna bara plockar upp den här typen av resultat och försöker sälja på budskapet ”så undviker du att bli tjock och sjuk”. Jag kan tycka att journalister har ett visst ansvar att vara kritiska, men det finns nära nog noll kritik inom nutritionsjournalistiken i de stora dagstidningarna. Man skriver för att sälja, så enkelt är det.

Jag kommer inte helt dementera Susannas slutsatser för hur man förebygger stroke då jag inte har några vetenskapliga motbevis i detta nu. Däremot tror jag att detta är helt fel sätt att bedriva forskning på. Självklart kan det vara intressant att låta en stor grupp svara på frågor om vad de äter och sen se vilka som blir sjuka. Men efter att ha läst en hel del naturvetenskapliga kurser samt matematisk statistik och sannolikhetsteori så vet jag att det inte är såhär man vanligtvis går tillväga inom exempelvis fysik när man tar fram bevis för något. Att dra en slutsats utifrån så pass slumpvis utvalda data anses som ovetenskapligt och kan endast lägga grunden för vidare forskning inom ämnet. Inte förrän man har bevis för något får det publiceras som sant. Det finns helt enkelt för många faktorer som spelar in här och det går inte bara att plocka ut en av dem och säga att man har hittat svaret. Speciellt inte när man är osäker på orsaken till det man just ”bevisat”.

För mig verkar det i alla fall osannolikt att just lättmjölken gör någon nytta mot stroke, eftersom den mest innehåller socker vilket gör oss tjocka och sjuka. Om Susanna Larsson och hennes forskarkolleger verkligen vore intresserade av att ta reda på vad som orsakar stroke och hur man förebygger det så skulle hon nog få ta ett stort steg tillbaka och börja om från början. Men de kan ju också välja att äta choklad och dricka lättmjölk.

4 thoughts on “Skyddar lättmjölk mot stroke?

  1. Bra skrivet. Det dras många växlar på sambandsstudier. Men det bevisar inte orsakssamband. Unga män är t ex överrepresenterade i trafikolyckor, det är ett tydligt samband. Men är orsaken till att de råkar ut för mer olyckor att de är unga? Eller beror kanske den högre olycksfrekvensen på något annat? Just ungdomen i sig kan ju knappast vara orsaken till olyckor – eller hur?

    • Tack, det blev långt men det är inte lätt att kritisera den här typen av studier med få ord. Problemet med dom är ju invecklat, och när man inte själv är forskare på området så är det svårt att motbevisa dom. Men ditt exempel med olyckor är ju tydligt nog! Man måste alltid se till bakomliggande orsaker helt enkelt.

  2. Som Andreas Eenfeldt visade på en slide när vi var på en föreläsning med honom: Sambandet mellan kommunalskatt och hjärt- kärlsjukdomar var helt linjärt. Jovisst, man kan plotta vilka x- och y-värden som helst och få samband… men är de relevanta? Man kan ju även göra som Ancel Keys och endast redovisa de 7 av 21 länder som visade ett samband mellan högt fettintag och hjärt- kärlsjukdomar och strunta i de andra för att framkalla ett samband. Dock lade hans publicering grunden för dagens kostråd som skapat ännu mer metabola syndrom…

    • Ja, det har onekligen gjorts många missar i nutritionsforskningen genom historien. Det intressanta med det är ju som du säger att dessa studier lagt grunden för dagens kostråd, som majoriteten av befolkningen litar till. Det krävs en hel del för att få fram budskapet att de inte alltid går att lita på bara för att de kommer från myndigheter.. Men vi jobbar på det! =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s